Fler odlare sökes i Västra Götaland

Agrovästs Tillväxt Trädgård Väst arrangerade den sjunde november 2018 tillsammans med Gröna Möten en heldag för yrkesodlare med intresse för växthusodling. Dagen hade rubriken: Hur möter vi det ökade behovet av västsvenska grönsaker?

Efterfrågan på grönsaker, frukt och bär som kommer från trakten eller i varje fall ifrån Sverige ökar, olika kålsorter som vitkål , broccoli, blomkål, bär, nämndes. Anette Borgström, affärsområdeschef Mellansvenska odlare, tipsade om att man inför en nysatsning eller utökning av sin odlingsverksamhet lägger god tid på att lära känna sin marknad. Det är viktigt att förstå att handelskanalerna är olika beroende på om man vill satsa på industri, professionella kök, dagligvaruhandel eller egen gårdsförsäljning. Varje kanal har sina specifika förutsättningar vad gäller logistik, förpackningskrav, certifieringskrav etc. “Det gör livet enklare om man är IP-certifierad”, var ett av budskapen från Anette. Och det är också många handelsled som kräver att företaget är IP-certifierat för att man ska kunna bli leverantör, till exempel till en butikskedja eller en grönsaksgrossist. Detta är också ett av kraven som ställs för att man ska kunna registrera sin produkt med Från Sverige-märkningen. “Tänk på att ha differentierad prissättning beroende på var i handelskedjan du gör upp din affär”, var ett annat budskap från Anette till fyrtiotalet deltagare vid heldagsseminariet i Vara.

Magnihill som funnits i grönsaksbranschen sedan slutet på 50-talet bekräftade Mellansvenska odlares positiva bild av en ökande marknad för svenska grönsaker, bär och frukt. Margareta Zimmerman, ansvarig för försäljning till foodservice, från Magnihill berättade att redan 1994 startade de KRAV-produktion av frysta grönsaker, frukt och bär till industri och storhushåll. De första tio åren ökade omsättning, om än i försiktig takt. Riktig fart tog affärerna efter 2005 då företaget även BRC certifierades. Och Margareta spår en fortsatt expanderande marknad för KRAV-certifierade svenska produkter. Flera faktorer spelar in såsom ökat intresse för hälsa, närproducerat/svenskt, miljö samt politiska beslut. Regeringen har satt upp en livsmedelsstrategi med målsättningen om att 60 % av produkterna till offentlig sektor år 2030 ska vara ekologiska.
Magnihill själva odlar ärter, rotsaker och olika sorters betor och söker ständigt efter nya spännande svenska ekologiska/KRAV-certifierade produkter att lansera till restaurang & storhushållsmarknaden. Stor succé har de gjort med fryst, strimlad sockerbeta. Detta uppmärksammades på årets Gastro Nord, Norra Europas största matmässa (bild Magnihill).

Förutom egna odlingar ökar andelen kontraktsodlingar av ekologiska grönsaker. Margareta radar upp en rad olika produkter där de ser att fler ekologiska odlare behövs, till exempel persiljerot, fänkål, potatis, kronärtskocka, majskolvar, blåbär, lingon, aroniabär. Det finns också önskemål om en rad antal produkter som efterfrågas men där det ännu saknas ekologiska odlare, till exempel havtorn, champinjoner, tranbär, vitlök, hallon, sojabönor, spenat, jordgubbar. Margaretas slutord löd: “Det finns oändliga möjligheter för svensk växtnäring framöver”.

Jenny Almén Linn, hållbarhetsstrateg inom Göteborgs Stad, presenterade olika projekt där man testar hur man skapar förutsättningar för ökad andel ekologiskt och närproducerat i offentliga kök. En utmaning som behöver lösas är antalet tunga fordon i centrala Göteborg. För detta försöker man finna nya innovativa distributionslösningar som till exempel ett litet eltåg på hjul som levererar till butik i innerstan Dessutom görs försök med cykelleveranser och centrala punkter för omlastning. Med en förbättrad och mer klimatsmart logistik kan man också ge bättre förutsättningar för att restauranger och hotell ska se fördelar med mer småskaligt och närproducerat i sin verksamhet. Dessutom berättade hon att stadsdelarna i Göteborg nu får göra direktupphandling av lokalproducerade råvaror för 600 000 kronor per stadsdel och år. Något för producenter att ta vara på.

Med alltifrån ärter, tomater och hallon

Flera goda företagsexempel på hur man hittar rätt företagsform fick komma till tals. Joakim Bratell, Toppfrys, berättade personligt om sin egen resa som ärtodlare i Dalsland till att idag fungera som vVD för det nybildade Toppfrys, ett samägarskap mellan Joakim Bratell, Foodimpex och Findus. Den svenska ärtan är en kvalitetsprodukt där det krävs mycket erfarenhet och kunskap kring odling, skörde- och infrysningsteknik för att matcha marknadens höga krav. Och detta har man i trakten kring Brålanda. Målet är nu att frysa in 10 000 ton ärter om året och detta under den korta skördetiden som är cirka tre månader. Detta kräver stor precision och noggrannhet. Joakim är något förtegen om nya projekt, men säger att det är en del nytt på gång och han ser positivt på framtiden och samarbetet man nu har bolagiserat.

Gällenäs Grönsaker AB ligger i Brålanda och drivs av paret Anette och Peter van Schie. Båda är hortonomer med erfarenhet som rådgivare och inom försäljning. Under en tid arbetade och bodde de båda inom gröna sektorn i Holland, men till slut kom de tillbaka till Sverige. Peter med sina erfarenheter av tomat- och grönsaksodling i växthus, Anette med en bakgrund inom krukväxt- och trädgårdsbranschen och potatisrådgivare, Anettes familjs gård där det fanns utrymme, ett redan på marknaden väletablerat namn som potatisleverantör samt transporter till butik gjorde det möjligt att satsa på hobbynivå 2012. Deras fokus var redan då att odla produkter som smakar gott, och de ska kunna ätas direkt från växthuset och vara odlade med så liten miljöpåverkan som möjligt. Alla skadedjur bekämpas därför med nyttodjur. 2016 valde paret att satsa på professionell växthusodling och byggde ett nytt modernt venloväxthus på ca 5 000 m2. Goda kontakter i Holland underlättade väldigt både under bygget och i odlingen. Eftersom de båda älskar att odla valde de ett samarbete med Mellansvenska odlare för att låta dem sköta försäljning och logistik. Idag odlar de ca 15 olika sorters tomater, spetspaprika, chili, aubergine och gurka.

Strax söder om Mariestad finns Sveriges största tunnelodling för KRAV-hallon. Den drivs av familjen Persson på Källstorps gård. Dottern Annika Persson fanns på plats i Vara för att berätta om deras hallonresa som startade 2005. Till en början var målgruppen inriktad mot dagligvaruhandeln, men det visade sig vara en tuff priskonkurrens och också en utmaning i att hinna plocka och leverera i den utsträckning som krävdes. Istället fick familjen 2012 en idé om att starta självplockning. Det blev avrådda och få trodde på att de skulle lyckas med sitt koncept. Idag har Källstorps EKO-bär 1,2 mil hallonrader och övervägande delen skördas genom självplockning på hösten, mellan augusti-oktober. Allt de odlar är KRAV-certifierat. “Det kräver stor noggrannhet och god hygien i tunnelodlingen”, förklarar Annika. “Till vår förvåning blev konceptet en succé och redan 2013 konstaterade vi att vi behövde odla mer och gärna fler sorter. Folk kom i mängder, vi fick ordna kösystem och insåg att vi behövde starta ett café för de som väntade på sin tur”.
(Foto Källstorps EKO-bär).

Det gäller att våga satsa

Energikick är nog rätta ordet för känslan bland deltagarna efter de inledande föredragen. Eftermiddagens parallella föredrag syftade till att ge deltagarna fördjupad kunskap inom tre speciellt utvalda teman: Gödsling och bekämpning av skadegörare, klimatanpassade energilösningar och marknadsförings- och varumärkesbyggande. Här gavs det möjlighet till mer dialog mellan föredragande och deltagare utifrån specifika förutsättningar och affärsidéer.

          

Eftermiddagens fördjupningsföredrag möjliggjordes med insatser från flera olika aktuella projekt, särskilt omnämdes den västsvenska kraftsamlingen i Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om och Interreg Nordsjöområdets projekt REFRAME, som ger småskaliga livsmedelsproducenter stöd för ökad tillväxt och lönsamhet.

Ett avslutande inspirationsföredrag hölls av paret Jonas och Sanna Ringkvist. De har på anrika Bossgården utanför Tidaholm vågat satsa på intensivodling i bäddar och byggt sin produktionsmodell baserat på Market Gardening, enligt nordamerikansk modell. Paret brinner för självhushåll och miljöfrågor. Idag kan de ta ut motsvarande en heltidslön på sin grönsaksodling, som drivs nästan uteslutande med handkraft. De har fokuserat på andra värden än stora volymer, framför allt säger Jonas att ” Det ska vara kul och vi vill kunna leva på detta med rimliga arbetstider”. De säljer allt direkt till konsument via grönsaksabonnemang, marknader och REKO-ringar. De gav många tips om hur man enkelt minskar tidsåtgång genom att göra rätt saker, ha saker på rätt plats vid rätt tillfälle. En annan framgångsfaktor är tiden de lägger på att planera, göra efterkalkyler och förfina sitt system till att bli än mer effektivt.

Temadagar som stärker näringen

Gunilla Nordberg, frilandsodlare och ordförande i Agrovästs Tillväxt Trädgård Väst och Ulrika Åkesson, projektledare Agroväst var nöjda med dagen. De konstaterade att vi kunnat förmedla en positiv bild över marknadsläget för västsvenska grönsaker. Det finns möjligheter att satsa på trädgårdsodling i Västra Götaland oavsett om det gäller småskaligt eller storskaligt, konventionellt eller ekologiskt. Fysiska mötesplatser för informationsspridning, nätverkande med fördjupningsinslag är värdefullt och stärker tron på framtiden och förhoppningsvis kan det också öka viljan att investera i arbetskraft eller utvecklad teknik.

        

 

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild (där inget annat anges)